Rädisa BURRO GIGANTE (Franchi)

Rädisa BURRO GIGANTE (Franchi)

SEK 39,00


Artikelnr. VXO 112/34
st

Rädisa Burro Gigante – Italiens röda jätterädisa

Burro Gigante är en imponerande italiensk jätterädisa för dig som tycker att vanliga rädisor tar slut alldeles för fort. Rötterna blir stora, runda och vackert lackröda, men under det kraftfulla yttre gömmer sig ett vitt, saftigt och behagligt krispigt fruktkött.

Det här är en gammal italiensk sort som har odlats under flera regionala namn. I Italiens officiella sortregister anges både Rosso gigante sardo – den sardiska röda jätten – och Gigante siculo – den sicilianska jätten – som synonymer till Burro Gigante. Sortens historia tycks alltså sträcka sig mellan två av Medelhavets stora öar, där rädisor länge har uppskattats som ett friskt och pepprigt inslag i det vardagliga köket.

Burro Gigante registrerades officiellt som sort i Italien 1977 men är naturligtvis äldre än själva registreringen. Det är ingen bortglömd museisort. Tvärtom produceras den fortfarande i betydande mängder av italienska fröodlare och är en av de verkliga klassikerna bland landets runda rädisor.

Vad betyder Burro Gigante?

Det italienska ordet burro betyder smör och gigante betyder jätte. Namnet kan alltså översättas med ungefär ”den stora smörrädisan”.

Det ska inte tolkas som att rädisan smakar smör, utan snarare som en beskrivning av det milda, möra och saftiga fruktköttet. På italienska används ordet burro ibland om grönsaker med en särskilt mjuk och behaglig konsistens.

Namnet passar sorten förvånansvärt väl. Burro Gigante är stor och stadig, men samtidigt spröd, saftig och betydligt mer elegant än namnet jätterädisa kanske antyder.

Sardisk eller siciliansk?

Burro Gigante säljs ibland som en rädisa från sardinien vilket inte är helt taget ur luften. Rosso gigante sardo är ett officiellt synonymnamn och betyder ”sardisk röd jätte”.

Samtidigt finns det ytterligare ett officiellt synonymnamn: Gigante siculo, den sicilianska jätten. Därför är det mer korrekt att beskriva Burro Gigante som en klassisk syditaliensk rädisa med historiska namn från både Sardinien och Sicilien än att bestämt slå fast att den har uppstått på den ena eller andra ön.

De olika namnen kan ha använts för närbesläktade lokala urval som med tiden samlades under det gemensamma sortnamnet Burro Gigante. Så har det ofta gått till med gamla italienska köksväxter: samma grönsak har odlats lokalt under flera namn innan den fått en officiell plats i landets sortregister.

Stor, röd och förvånansvärt mild

Burro Gigante bildar stora, runda och jämna rädisor med en intensivt scharlakansröd yta. Fruktköttet är vitt, fast och krispigt med mycket saftighet.

Smaken är frisk och förhållandevis mild när plantorna får växa snabbt i sval jord med jämn tillgång på vatten. Den typiska rädishettan finns där, men sitter framför allt nära det röda skalet. Det gör att man enkelt kan anpassa smaken: behåll skalet för mer karaktär eller skala rädisan om du vill ha ett mildare resultat.

Trots storleken håller sig Burro Gigante väl och har bättre motståndskraft mot att bli porös eller ihålig än många andra stora rädisor. Den ska ändå inte lämnas kvar alltför länge i jorden. En jätterädisa är som allra bäst när den är fullt utvecklad men fortfarande spänstig, saftig och tung i handen.

Burro Gigante i det italienska köket

I Italien äts rädisor gärna råa, ofta som en del av ett enkelt pinzimonio. Grönsakerna skärs i bitar och doppas i en god olivolja smaksatt med salt, peppar och ibland citron eller vinäger.

Burro Gigante är särskilt trevlig till detta eftersom de stora rötterna kan skäras i klyftor, stavar eller mycket tunna skivor. Den milda skärpan möter olivoljans fruktighet och en nypa flingsalt på allra bästa sätt.

Prova också att hyvla rädisan tunt och servera den som en carpaccio med olivolja, citron, parmesan och svartpeppar, lägga skivor på ett gott bröd med smör, färskost eller ricotta, blanda den med apelsin, fänkål och oliver i en syditaliensk sallad, servera rädisan med tomat, gurka, persilja och rostade frön, snabbpickla skivor i vinäger, socker och salt, steka halverade rädisor hastigt i olivolja eller smör, rosta de största rötterna i ugn med vitlök och örter eller använd den som ett krispigt tillbehör till grillade grönsaker och baljväxter.

När rädisor tillagas försvinner en stor del av den råa skärpan. Smaken blir mildare, rundare och nästan lite nötig. Det är ett utmärkt sätt att använda rötter som har hunnit bli större eller starkare än man hade tänkt sig.

Kasta inte blasten

Hela plantan är användbar. De unga bladen har en frisk, grön smak med en lätt pepprighet och kan användas ungefär som spenat eller mangold.

Finhacka blasten och blanda den i soppor, grytor, pastarätter eller en italiensk frittata. Den kan också bli en utmärkt pesto tillsammans med mandel eller solrosfrön, vitlök, citron, olivolja och lagrad ost.

Bladen är sträva när de äts råa, men blir mjuka och fina vid tillagning. Välj i första hand unga, friska blad och skölj dem noggrant.

Skulle några plantor gå i blom kan även blommorna användas som dekoration och de unga, späda fröskidorna ätas. Skidorna har en frisk rädisliknande smak och passar fint i sallader eller som krispigt tilltugg.

 


Kunder som har köpt denna produkt har också köpt