Huvudsallat UBRIACONA FRASTAGLIATA (Franchi)

Den italienska sallaten Ubriacona är en riktig liten kulturhistoria – och namnet är faktiskt ännu roligare än man först tror. Det betyder bokstavligen ”den berusade kvinnan” eller ”fyllekärringen” på italienska. Men det syftar inte på människor utan på sallatens vinröda ”rodnad” i bladen.

Lattuga Ubriacona – “den berusade sallaten”

Namnet – varför “fyllekärring”?

Ordet ubriacona kommer från italienska: ubriaco / ubriaca = berusad och ubriacone / ubriacona = en som ofta är berusad (lite humoristiskt eller folkligt uttryck)

Namnet syftar på att bladen har gröna baser men röda eller vinfärgade strimmor, som om sallaten hade “blossande kinder efter ett glas vin”.

Det är alltså ett folkligt smeknamn, ungefär som många gamla grönsaker i Italien fått från bönder eller marknadsodlare.

Ursprung

Sorten betraktas som en äkta italiensk kultursort.

Den kopplas ofta till norra Italien särskilt området kring Trentino.

Det anses vara en gammal lokal sort som spridits via marknadsodlare.

Sådana sorter uppstod ofta genom lokal selektion hos småbönder, där man sparade frö från de plantor som hade bäst smak eller mest färg.

Hur sallaten ser ut

Typiska kännetecken: lös eller halvhuvudform, kraftigt krusiga eller savojerade blad, grön bas med röda eller vinröda stråk, krispig och mild smak, mycket dekorativ i sallader.

Bladen är mörkare mot kanterna vilket ger intrycket av att sallaten är “röd i ansiktet”.