Basilika Largo Dolce per Vasi – den storbladiga krukbasilikan från Italien

Largo Dolce per Vasi är en italiensk basilika framtagen för att trivas särskilt bra i kruka. Plantan är robust, medeltidig och rik på stora, glänsande gröna blad med en intensiv och klassisk basilikadoft.

Namnet beskriver sorten ovanligt väl. Largo betyder bred eller stor, dolce betyder mild eller söt och per vasi betyder för krukor. Det är alltså den bredbladiga, aromatiska basilikan för krukodling – skapad för balkongen, terrassen, växthuset eller den soliga platsen nära köksdörren.

Bladen har en fyllig basilikasmak med angenäm sötma och utan den skarpa kryddighet som finns hos vissa asiatiska basilikasorter. De passar till pesto, tomatsås, pizza, pasta, sallader, bruschetta, zucchini, aubergine, bönor och naturligtvis solmogna tomater.

Largo Dolce per Vasi kan odlas som enstaka stora plantor eller sås tätare till mindre basilikaplantor och återkommande skörd. Med cirka 3 000 fröer i påsen finns det gott om frö till flera sådder under hela säsongen.

Fröer från Franchi Sementi.

Kort beskrivning

Italiensk, storbladig och intensivt aromatisk basilika särskilt lämpad för krukodling. Largo Dolce per Vasi bildar robusta plantor med många stora, klargröna blad och mild, fyllig basilikasmak. Utmärkt till pesto, tomat, pasta, pizza, bruschetta och som färsk krydda i det italienska köket. Skörda topparna regelbundet för buskiga plantor och en lång skördeperiod. Cirka 3 000 fröer.

Vad betyder Largo Dolce per Vasi?

Det italienska sortnamnet är nästan en liten odlingsbeskrivning:

Largo betyder bred eller vid och syftar på de förhållandevis stora bladen.

Dolce betyder söt eller mild och beskriver bladens mjuka, klassiska basilikakaraktär.

Per vasi betyder för krukor.

Sorten är alltså inte en dvärgbasilika med mycket små blad. Det är en storbladig basilika vars växtsätt och robusthet gör den särskilt användbar i kruka.

På italienska används vaso för en kruka och vasi för flera krukor. Largo Dolce per Vasi skulle därför kunna översättas som storbladig, mild basilika för krukodling.

En basilika för det nära köket

Det finns en särskild poäng med att odla basilika i kruka.

Basilikans arom är som bäst när bladen skördas alldeles före användning. En kruka utanför köksdörren, på balkongen eller i växthuset gör det möjligt att ta precis så mycket som behövs till dagens måltid.

Några toppskott till tomatsalladen. En näve blad till pastasåsen. En större skörd till pesto.

Krukodlingen gör det också möjligt att flytta basilikan när vädret slår om. Under kalla vårnätter kan krukan tas in eller ställas skyddat. På hösten kan den flyttas till ett ljust fönster och fortsätta ge skörd en tid efter att temperaturen utomhus blivit för låg.

Largo Dolce per Vasi är särskilt utvald för detta sätt att odla. Franchi beskriver den som en rustik och medeltidig sort som bildar många stora, intensivt doftande och klargröna blad.

Utseende och växtsätt

Largo Dolce per Vasi bildar en kraftig, förgrenad basilikaplanta med stora, breda och gröna blad.

Bladen är släta till lätt vågiga och har en frisk, klargrön färg. De är betydligt större än hos småbladiga klotbasilikor men normalt inte lika kraftigt bubbliga som bladen hos Bolloso Napoletano.

Plantans slutliga höjd och bredd beror på hur tätt den odlas, krukans storlek, näringstillgången och hur regelbundet den skördas.

En planta som får gott om utrymme och toppas regelbundet utvecklar flera sidogrenar och blir tät och buskig. Plantor som står mycket tätt blir smalare och ger mindre blad per planta.

Sorten kan därför odlas på två sätt: som några få välutvecklade plantor eller som en tät basilikasådd för återkommande skörd av unga skott.

Smak och doft

Largo Dolce per Vasi har den klassiska doft som vi förknippar med italiensk basilika: söt, grön, varm och aromatisk med drag av kryddnejlika, anis och färska örter.

Smaken är mildare än hos exempelvis thaibasilika och saknar citronbasilikans tydliga citruston. Det är en användbar allroundbasilika som inte tar över, men som ändå har tillräckligt mycket arom för pesto och varma tomaträtter.

De yngsta toppbladen är mildast och mest finstämda. Äldre, större blad får en kraftigare smak och passar utmärkt när basilikan ska mixas, hackas eller användas i en sås.

Doften sitter i växtens eteriska oljor. När bladet bryts, hackas eller mortlas frigörs aromerna omedelbart. Därför bör färsk basilika hanteras varsamt och tillsättas sent i matlagningen när man vill bevara den friska doften.

Är Largo Dolce per Vasi samma sak som Genovese?

Largo Dolce per Vasi är en italiensk, storbladig och söt basilika av den typ som passar mycket bra i det italienska köket. Den kan användas till pesto, men den ska inte förväxlas med den skyddade beteckningen Basilico Genovese DOP.

Basilico Genovese DOP är basilika som odlas inom ett avgränsat område i Ligurien och enligt ett särskilt italienskt regelverk. DOP-beteckningen handlar alltså om både växtmaterial, geografiskt ursprung och odlingsmetod.

Largo Dolce per Vasi är i stället ett eget sorturval från Franchi, särskilt lämpat för kruka och hemmabruk.

Den stora fördelen är användbarheten. Du kan odla den på balkongen, i växthuset eller i kökslandet och skörda generöst med färska blad till pesto och annan matlagning.

Largo Dolce, Genovese och Bolloso Napoletano

Italiensk basilika är inte en enda sort. Landets olika regioner och mattraditioner har gett upphov till många basilikatyper.

Skillnaderna kan påverkas av jord, temperatur, ljus och odlingssätt. Samma basilika kan utveckla tunnare eller kraftigare blad beroende på hur den odlas.

Kungens ört

Det svenska ordet basilika kommer via latinets basilicum från grekiskans basilikón, som betyder kunglig eller hörande till kungen.

Basilikan har därför ofta kallats den kungliga örten eller kungens ört.

Varför växten fick ett så högtidligt namn är inte helt klarlagt. En förklaring är dess starka doft och höga anseende. En annan är att basilikan användes i salvor, doftvatten och ceremoniella sammanhang.

Det finns också en språklig förväxling med basilisk, det mytiska ormliknande odjur som enligt sagorna kunde döda med sin blick. Basilikans namn kommer emellertid från ordet för kunglig och inte från monstret.

Från Asien till Medelhavet

Basilikan känns så självklar i det italienska köket att det är lätt att tro att växten alltid har vuxit vid Medelhavet.

Ocimum basilicum har emellertid sitt botaniska ursprung längre österut, i tropiska och subtropiska delar av Asien. Därifrån spreds basilikan genom handel, odling och människors resor till Mellanöstern, Nordafrika och Europa.

Den var känd i den grekiska och romerska världen, men användningen har skiftat över tid. Basilikan har varit både kryddväxt, medicinalväxt, doftväxt och symboliskt laddad ört.

Det var först långt senare som den fick sin nuvarande självklara ställning i Italiens regionala kök.

I dag är basilikan en av de tydligaste dofterna av italiensk sommar. Ett enda blad tillsammans med tomat och olivolja kan räcka för att hela rätten ska kännas italiensk.

Kärlek, sorg och skydd

Basilikan har genom historien fått bära ovanligt många betydelser.

I vissa delar av Italien har en basilikakruka i fönstret förknippats med kärlek och uppvaktning. På andra håll i Europa har växten förknippats med sorg, begravningar eller skydd mot onda krafter.

Den har använts i brudbuketter, religiösa ceremonier och folklig läkekonst. Basilikablad har lagts i doftvatten och växten har odlats både för sin arom och för de föreställningar som omgav den.

Basilikan kunde alltså betyda kärlek i en by och sorg i en annan.

Det är kanske inte så märkligt. En växt med så stark doft och så lång odlingshistoria får lätt en roll som sträcker sig långt utanför köket.

Basilikan och det italienska köket

Färsk basilika används över hela Italien, men på olika sätt.

I Ligurien är den oskiljaktig från pesto.

I Kampanien möter den tomat, pizza, mozzarella, aubergine och zucchini.

I Toscana och andra delar av mellersta Italien används den i tomatsåser, grönsakssoppor och bönrätter.

På Sicilien förekommer den i pastarätter, tomatbaserade såser, caponata och rätter med aubergine.

Gemensamt är att basilikan oftast används färsk och att den sällan behöver dominera. Några blad kan räcka för att ge en hel maträtt en ny riktning.

Largo Dolce per Vasi är särskilt användbar eftersom de stora bladen är lätta att skörda, rulla, strimla och mortla.

Pesto – namnet berättar hur det görs

Ordet pesto kommer från det liguriska och italienska verbet pestare, att stöta eller krossa.

Namnet beskriver alltså själva arbetsmetoden. Basilika, vitlök, pinjenötter, ost, salt och olivolja stöts samman i en mortel.

Den klassiska morteln är av marmor och mortelstöten av trä. Den svala marmorn och den varsamma rörelsen hjälper till att bevara basilikans färg och arom.

Pesto alla genovese förknippas i dag framför allt med basilika, men idén att stöta örter, vitlök, nötter och ost är äldre än det moderna pestoreceptet.

Largo Dolce per Vasi ger stora, aromatiska blad som lämpar sig mycket bra till hemlagad pesto.

Om du vill hålla peston vegetarisk väljer du en hårdost framställd med mikrobiellt ystenzym eller en helt växtbaserad ost. Traditionell Parmigiano Reggiano och Pecorino innehåller normalt animaliskt löpe.

Så gör du en grön pesto på Largo Dolce

Skörda unga, friska basilikablad och kontrollera att de är torra.

Mixa eller mortla bladen med vitlök, rostade pinjenötter, mandel eller solrosfrön, olivolja och lite salt.

Tillsätt en vegetarisk hårdost framställd med mikrobiellt ystenzym eller gör peston utan ost och smaksätt med näringsjäst, citron och extra nötter.

Arbeta snabbt och undvik att mixa så länge att peston blir varm. Värme och långvarig kontakt med luft gör att basilikan mörknar och förlorar en del av sin friska arom.

Täck färdig pesto med ett tunt lager olivolja om den ska stå i kylskåpet.

Tomat och basilika

Få smakkombinationer är enklare eller bättre än tomat och färsk basilika.

Basilikans sötma och örtighet möter tomatens syra, sötma och umami. Olivolja hjälper de fettlösliga aromerna att utvecklas och saltet drar fram tomatens saft.

Dela solmogna tomater och blanda dem med olivolja och lite salt. Riv basilikabladen med händerna och tillsätt dem precis före servering.

Låt gärna tomaterna stå en stund med salt och olja innan basilikan tillsätts. Då hinner tomatsaften bilda en enkel dressing utan att basilikabladen mörknar.

Basilika i tomatsås

En bra tomatsås behöver inte koka tillsammans med basilikan under hela tillagningen.

Låt tomater, lök och vitlök koka färdigt först. Lägg sedan i några hela basilikakvistar under de sista minuterna eller riv ner färska blad när kastrullen tagits från värmen.

På så sätt får såsen både en varm, rund basilikaton och en frisk arom från de färska bladen.

Stjälkarna är också smakrika. De kan få koka med i såsen och sedan plockas bort före servering.

Pizza och basilika

På pizza läggs färsk basilika gärna på efter gräddningen eller under de allra sista minuterna.

Om bladen får ligga i en mycket het ugn för länge svartnar de lätt och den friska aromen försvinner.

Ringla lite olivolja över pizzan och lägg på några nyplockade blad när den kommer ur ugnen. Värmen frigör doften utan att bränna bladen.

Largo Dolce per Vasi har stora blad som kan användas hela eller rivas i mindre bitar.

Panzanella

Panzanella är en toskansk brödsallad och ett av de bästa sätten att ta vara på både mogna tomater och bröd som blivit torrt.

Blanda brödet med tomater, gurka, rödlök, olivolja och vinäger. Tillsätt rikligt med färsk basilika.

Brödet suger upp tomatsaften och dressingen medan basilikan ger salladen sin sommardoft.

Det är enkel italiensk hushållsmat där några få råvaror blir betydligt större tillsammans än var för sig.

Basilika och aubergine

Basilika passar mycket bra till aubergine, särskilt tillsammans med tomat.

Använd den i auberginegratäng, caponata, pasta alla Norma eller på grillade aubergineskivor med citron och olivolja.

Tillsätt färsk basilika mot slutet så att den gröna smaken får kontrastera mot den mjuka, mörka och fylliga auberginen.

Basilika och zucchini

Stek tunt skivad zucchini hastigt i olivolja med vitlök. Ta pannan från värmen och tillsätt rivna basilikablad, citron och svartpeppar.

Rätten kan serveras varm eller rumstempererad, som tillbehör, på bruschetta eller blandad med pasta.

Basilikans sötma passar särskilt fint till den unga zucchinins milda smak.

Basilika med bönor och linser

Basilika hör inte bara hemma tillsammans med tomat och mozzarella.

Blanda stora vita bönor med olivolja, citron, rödlök och rikligt med strimlad basilika.

Rör ner basilika i en varm linsgryta precis före servering.

Mixa bönor, basilika och citron till en grön bönkräm att servera på rostat bröd.

De mjuka baljväxterna ger basilikan en mild bakgrund och gör det möjligt att använda en stor skörd i en mättande vegetarisk rätt.

Basilika i desserter

Basilikans söta och lätt kryddiga arom fungerar förvånansvärt bra i efterrätter.

Den passar särskilt fint tillsammans med jordgubbar, hallon, persika, aprikos, citron och melon.

Strimla några unga blad över jordgubbar och låt dem stå en kort stund med lite socker och citron.

Gör en basilikasockerlag till fruktsallad eller sorbet.

Mixa basilika med citron och socker till en granita.

Använd den sparsamt. I en dessert ska basilikan ge en frisk och oväntad arom, inte få rätten att smaka pastasås.

Fler vegetariska mattips

Gör bruschetta med tomat, vitlök, olivolja och färsk basilika.

Blanda basilika med pasta, citron, gröna ärter och vegetarisk färskost.

Lägg hela blad mellan skivor av tomat och mozzarella utan animaliskt löpe.

Rör ner strimlad basilika i risotto med zucchini.

Gör en kall tomat- och basilikasoppa.

Blanda basilika med ugnsrostad paprika och vita bönor.

Servera pesto till gnocchi, pasta, rostad potatis eller grillade grönsaker.

Lägg stora basilikablad på en smörgås med tomat och aubergine.

Mixa basilika med olivolja till en grön örtolja.

Gör basilika- och citronmarinerade kikärter.

Tillsätt färska blad till minestrone precis före servering.

Blanda basilika, persika och tomat i en söt och syrlig sommarsallad.

Använd blommorna som ätlig dekoration när plantan tillåts blomma.