Odling
De dix-huit jours direktsås där den ska växa. Rädisor utvecklas så snabbt att förodling och omplantering sällan ger någon fördel. Tvärtom kan en störd rot ge krokiga eller dåligt utvecklade rädisor.
Så från mars eller april när jorden går att bearbeta. För en riktigt tidig skörd kan fröerna sås i kallväxthus, drivbänk eller under fiberduk. Fortsätt sedan att så små omgångar fram till början av sommaren.
Under högsommaren kan odlingen göra ett uppehåll. Värme, torka och mycket långa dagar gör ofta att rädisorna utvecklas sämre, blir starkare i smaken eller går upp i blom. Börja så igen under sensommaren och fortsätt in på hösten. Höstsådda rädisor blir ofta särskilt krispiga och fina.
Så fröerna ungefär en centimeter djupt. Placera dem med två till tre centimeters avstånd och lämna omkring tio till femton centimeter mellan raderna. Om fröerna sås för tätt måste plantorna gallras tidigt. Trångboddhet ger mycket blast men små och dåligt formade rötter.
För en jämn skörd är det bättre att så en kort rad var eller varannan vecka än att hälla ut hela påsen på en gång. De dix-huit jours växer snabbt och ska också ätas snabbt. Regelbundna små sådder ger nya späda rädisor under en mycket längre period.
Jord och växtplats
Rädisan vill ha en lucker, mullrik och fukthållande jord utan stora stenar och hårda kokor. En finfördelad jord gör det lättare för de halvlånga rötterna att utvecklas jämnt.
Jorden behöver inte vara kraftigt gödslad. För mycket kväve kan ge stor blast på bekostnad av själva rädisan. En jord som har förbättrats med mogen kompost är vanligtvis tillräcklig.
På våren och hösten trivs sorten bäst i sol. Under varmare väder är ett läge med lätt skugga under en del av dagen en fördel. Rädisor kan med fördel sås mellan rader av sallat, ärter eller andra grödor som senare växer upp och ger lite svalka.
Vattningen avgör smaken
Jämn fukt är en av de viktigaste förutsättningarna för goda rädisor. Om jorden torkar ut växer rötterna långsammare och smaken kan bli mycket skarp. Kraftig uttorkning följd av riklig vattning kan orsaka sprickor.
Vattna därför regelbundet så att jorden hålls lätt fuktig under hela den korta odlingstiden. Det betyder inte att odlingen ska stå blöt. Jorden ska vara fuktig och lucker, inte vattensjuk.
En snabbt växande rädisa blir vanligtvis mildare, saftigare och sprödare än en planta som har kämpat sig fram genom torka, värme och konkurrens.
Skörda i tid
Börja kontrollera rötterna efter ungefär arton dagar, särskilt om vädret varit milt och tillväxten snabb. Dra försiktigt undan lite jord och se hur rädisans skuldra har utvecklats.
Skörda när rötterna är ungefär tre till fem centimeter långa och fortfarande fasta. Vänta inte på maximal storlek. De dix-huit jours är som bäst som ung och späd. Om den lämnas för länge i jorden kan roten bli svampig, ihålig eller träig.
Skörda gärna på morgonen när plantorna är saftspända. Lägg rädisorna i kallt vatten en kort stund om de ska serveras riktigt krispiga.
Om rädisorna ska förvaras bör blasten skäras bort, eftersom bladen annars fortsätter att dra vatten ur roten. Lägg rädisorna i en påse eller burk i kylskåpet. De håller några dagar, men är allra godast samma dag som de dragits upp ur jorden.
Så De dix-huit jours mellan långsamma grödor
Den snabba utvecklingen gör sorten särskilt användbar i en välplanerad köksträdgård. Så den mellan rader av morötter, palsternacka, kål eller sallat. Rädisorna hinner oftast skördas innan de långsammare grödorna behöver hela utrymmet.
Rädisor används ibland också som markeringsgröda. När de blandas sparsamt i en morotsrad gror de snabbt och visar var raden finns långt innan morötterna kommit upp. När rädisorna skördas luckras jorden försiktigt kring de små morotsplantorna.
Det är praktiskt, men så inte för många rädisor i raden. Om de står alltför tätt kan de konkurrera med morötterna om vatten och ljus.
Ohyra och odlingsproblem
Små runda hål i bladen orsakas ofta av jordloppor. Skadorna är vanligtvis mest besvärliga på mycket små plantor och under torra förhållanden. Håll jorden jämnt fuktig och täck sådden med en finmaskig fiberduk eller insektsnät direkt efter sådd.
Eftersom rädisa hör till kålfamiljen bör den inte odlas på samma plats år efter år om det finns problem med klumprotsjuka. Låt den ingå i växtföljden tillsammans med kål, rova, rättika och andra korsblommiga växter.
Stor blast men inga ordentliga rädisor beror ofta på för tät sådd, för mycket kväve, kraftig skugga eller alltför varmt väder. Ihåliga och svampiga rötter är vanligen ett tecken på att skörden fått stå för länge.
Att ta egna fröer
De dix-huit jours är en fröäkta sort och inte en F1-hybrid. Det går därför att ta eget utsäde.
Rädisa är normalt tvåårig men kan gå i blom redan under första säsongen, särskilt om den utsätts för värme och långa dagar. För fröodling väljs några friska och sorttypiska plantor ut. Låt dem stå kvar och utveckla höga blomstänglar med vita till ljust violetta blommor.
Blommorna besöks gärna av bin och andra pollinerare. Rädisa korsar sig lätt med andra blommande sorter av Raphanus sativus, så ett rejält isoleringsavstånd behövs om fröet ska förbli sortäkta.
Efter blomningen bildas små fröskidor. Låt dem torka på plantan så långt vädret tillåter och skörda innan de börjar öppna sig. Eftertorka skidorna under tak och tröska fram fröerna när allt är helt torrt.
En liten fransk skörd med mycket historia
Radis de dix-huit jours är kanske ingen märkvärdig grönsak vid första ögonkastet. Den är liten, snabb och enkel att odla. Ändå har den följt generationer av franska odlare och blivit en del av både köksträdgården och matbordet.
Den påminner om att en primör inte behöver vara sällsynt eller dyrbar. Det räcker att den är nyskördad, krispig och serverad vid rätt ögonblick.
Så en liten rad, ställ fram smöret och saltet och håll uppsikt från den artonde dagen. Det är inte säkert att alla rädisor är färdiga just då – men det är en utmärkt anledning att börja provsmaka.
Kort produktbeskrivning
De dix-huit jours är den klassiska franska artondagarsrädisan, en mycket tidig sort med halvlånga rosaröda rötter och tydlig vit spets. Fruktköttet är vitt, tätt och krispigt med en mild, frisk rädisesmak. Under goda förhållanden kan de första späda rädisorna skördas omkring arton dagar efter sådd. Servera dem på franskt vis med smör, salt och gott bröd. Förpackningen innehåller 15 gram fröer, cirka 1 500 frön.
Fakta om De dix-huit jours
Det botaniska namnet är Raphanus sativus. De dix-huit jours är en snabbväxande, fröäkta fransk kulturarvssort av typen radis de tous les mois. Rötterna är halvlånga, rosaröda och avslutas med en vit spets. Sorten direktsås från tidig vår till början av sommaren och åter från sensommaren till hösten. Sådjupet är ungefär en centimeter och lämpligt plantavstånd är två till tre centimeter. Skörden börjar efter cirka arton till trettio dagar beroende på temperatur, ljus, jord och vattning.
