Majrova RAPA DI MILANO A COLLETTO VIOLA (Franchi)

Rapa di Milano a Colletto Viola

Latinskt namn: Brassica rapa var. rapa
Innehåll: ca 5000 fröer

Rapa di Milano a Colletto Viola är en klassisk norditaliensk majrova med en historia som sträcker sig långt tillbaka i de lombardiska köksträdgårdarna. Namnet betyder ungefär ”Milanos rova med violett krage”, vilket syftar på den karakteristiska lila toppen som utvecklas där roten möter solljuset ovan jord. Under jorden är den kritvit, fast och saftig.

Det här är en gammal kultursort som i generationer odlats runt Milano och i Po-slätten. Den var länge en självklar del av vardagskosten innan potatisen helt tog över rollen som basföda i Europa. I norra Italien lever traditionen kvar, och just denna sort anses vara en av de mest eleganta majrovorna – mild, lätt söt och utan den ibland skarpa smak som många andra rovor kan ha.

Rapa di Milano a Colletto Viola växer snabbt och bildar släta rötter på cirka 6–10 cm i diameter. Den är därför perfekt för köksträdgårdar där man vill kunna skörda något redan tidigt på säsongen. I Italien sås den ofta både på våren och sensommaren för höstskörd.

En charmig detalj är att blasten också är ätlig. I många italienska hem används de unga bladen ungefär som spenat eller mangold – snabbt frästa i olivolja med vitlök.

Historik

Majrovor är bland de äldsta odlade rotfrukterna i Europa. De odlades redan i romarriket långt innan morötter och potatis blev vanliga. I norra Italien var rovan en viktig vintergröda eftersom den lagrades bra i jordkällare och kunde användas i soppor, gratänger och rustika bondrätter.

Sorten Rapa di Milano a Colletto Viola finns dokumenterad i italienska frökataloger från 1800-talet och räknas idag till de klassiska lombardiska trädgårdssorterna.

Kuriosa

Den violetta färgen på rovan uppstår där roten exponeras för solljus. Ju mer toppen sticker upp ur jorden, desto tydligare blir den färgade “kragen”.

I äldre italienska kokböcker rekommenderas att majrovor alltid skördas unga. Då är smaken mild, nästan nötig, och konsistensen krispig.

Majrovor var länge en viktig gröda i Alperna eftersom de klarar svalare temperaturer bättre än många andra grönsaker.