Sådd & förkultivering
Tid: April–maj
Sådjup: Ljusgroende – täck inte
Sådd: Så extremt tunt (fröerna är pyttesmå)
Jord: Mager såjord eller örtjord
Vattning: Duscha försiktigt, håll lätt fuktigt
Groning: 10–20 dagar
Tips: Blanda fröerna med lite sand för jämnare sådd.
Placering – smaken sitter i solen
Full sol, minst 6–8 timmar/dag
Skyddat, varmt läge
Trivs perfekt i:
upphöjd bädd
kruka
stenig rabatt
Jorden ska vara väldränerad – oregano hatar blöta fötter.
Plantering & skötsel
Plantera ut när frostrisken är över
Avstånd: ca 25–30 cm
Vattna sparsamt när plantan etablerat sig
Gödsla mycket försiktigt – för mycket näring = mindre smak
Ju torrare och magrare, desto mer arom.
Skörd – hemligheten bakom smaken
Skörda precis innan blomknopparna slår ut
Klipp hela stjälkar
Skörda gärna på förmiddagen efter att daggen torkat
Det är då halten av eteriska oljor är som högst
Torkning – gör som i Italien
Bind små knippen
Häng upp och ner
Luftigt, skuggigt och torrt
När bladen smular lätt mellan fingrarna är den klar.
Förvara i tätslutande burk – smula först vid användning.
Vinter & flerårighet
Perenn och härdig i stora delar av Sverige
I kruka: vinterförvara frostfritt eller skydda väl
Klipp ner lätt på våren för kraftigare tillväxt
Bonus
En av de bästa örterna för bin, humlor och fjärilar.
Låt gärna några plantor blomma – det gynnar hela trädgården.
Odla inte oregano snällt. Odla den som på Sicilien – så smakar den därefter.
Odlad – men inte på rad
Det är viktigt att förstå hur man odlade örter förr: Inte i prydliga rader som idag på terrasser, runt husen, i utkanten av åkrar och insamlad från halvvilda bestånd.
Oregano på Sicilien har därför i årtusenden varit odlad, förvildad, återinsamlade. Samma växt, i ett kretslopp.
Origanum heracleoticum – varför just denna art? Det som gör Origanum heracleoticum extra intressant är att den förekommer naturligt i Grekland, södra Italien och på Sicilien. Den trivs i kalkrik mager jord, stark sol och torra somrar. Den har hög halt eteriska oljor och vit till ljust krämfärgad blomning.
Detta pekar på en gemensam medelhavsgenetik, snarare än en modern “import”.
Botaniskt talar man inte om att Sicilien “fått” oreganon sent –
utan om en art som etablerades tidigt och sedan lokalt selekterades.