ODLA EFTER MÅNEN - MÅNODLING I PRAKTIKEN

ODLA EFTER MÅNEN! Den italienska månodlingstraditionen är mycket äldre än biodynamiken och har funnits i generationer. Den italienska månodlingen är en del av Medelhavets gamla jordbrukskultur – en kunskap som levt kvar i generationer av ”contadini” (bönder). Det är inte ett organiserat system utan en folklig jordbrukstradition som vuxit fram genom erfarenhet. Redan under 1700- och 1800-talet finns noteringar i lantbruksalmanackor. Men traditionen är sannolikt ännu äldre — den går tillbaka till medeltiden och i vissa delar till romersk agrarkultur. Den romerske författaren Columella (1:a århundradet e.Kr.) skrev om att så och beskära i olika månfaser. Det visar att tanken är minst 2000 år gammal.

Italiensk månodling är ett praktiskt bondesystem som bygger främst på månens faser, inte på zodiakens element (som i strikt biodynamik). Franchi presenterar sin månkalender varje år och en sådan har säkert funnits i deras broschyrer från starten år 1783.
Man delar in månaden i två huvudperioder:
Luna crescente – stigande/tilltagande måne (nymåne → fullmåne)
Luna calante – avtagande måne
(fullmåne → nymåne)
Det är enkelt, rytmiskt och djupt förankrat i medelhavstraditionen.
LUNA CRESCENTE
Energi uppåt – expansion, snabb tillväxt. Under stigande måne anses växtsaften röra sig uppåt i plantan.
Man sår då fruktgrönsaker (ex. tomat, bönor, zucchini), blommande grödor (ex. kronärtskocka, kardon), örter och blad (ex. persilja, mangold) och snabba rotgrödor (ex. morot, rädisa).
Syfte: Snabb groning, kraftig blad- och frukttillväxt.
LUNA CALANTE
Energi nedåt – rot, stabilitet, kontroll
Under avtagande måne går kraften ner i rotsystemet. Man sår och planterar då rot- och knölgrödor, lök och purjo, selleri, kål, sallat, endive, spenat, fänkål
Syfte: Stark rotbildning, mindre risk för stocklöpning (för tidig blomning) och stabilare plantor.
Den italienska månodlingen bygger alltså på månfaser, har 2 huvudperioder, praktisk bondelogik och samma växt kan sås i båda faser beroende på syfte.
Italiensk månodling bygger på folklig tradition. Vi följer den italienska månodlingen. När månen växer sår vi det som ska växa uppåt. När månen avtar sår vi det som ska rota sig och stå stadigt.

Inga produkter har påträffats.

KRONÄRTSKOCKA

Kronärtskocka (Cynara) odlas för blomknoppen – alltså den del som växer uppåt.
I den italienska månodlingen sår man därför kronärtskocka under Luna crescente (tilltagande måne). Det är perionden från nymåne till fullmåne när växtkraften anses stiga uppåt i plantan. I Franchis system placeras kronärtskocka tydligt i kategorin “Blommande grödor” och “Växter som ska utveckla kraft ovan jord”. Våren 2026 är det följande perioder: 18 februari till 2 mars och 20 mars till 2 april.

MORÖTTER 

Så med månen – folklig tradition. I både Frankrike och Italien säger man:

Rotgrödor sås i avtagande måne (Italienska: luna calante / Franska: lune décroissante)

Tanken är enkel: När månen minskar går växtkraften nedåt – till roten.

I Sverige då?

Så morot på friland när jorden är minst 6–8°C, men bäst vid 8–12°C.

Välj en period med avtagande måne efter fullmåne.

I södra Sverige från mitten av april. Rotdagar då är fram till 17 april och sedan 2-16 maj. Rotdagar är även 1-15 juni.

 

TOMATER

Fruktgrönsaker – som tomat, chili och zucchini – sår vi alltid i växande måne. Vad betyder det i mars 2026? 1–3 mars → Crescente → BRA för tomater, 4–19 mars → Calante → Vänta, 20–31 mars → Crescente → IDEALISKT för tomatsådd.