Allium cepa
Vår lök Globruna är samma sort dom den berömda "cipolla ramata di Montoro"! Det är en autokton sort med rötterna i de små städerna Montoro Inferiore och Montoro Superiore, i provinsen Avellino i Kampanien.
"Ramata" hänvisar till den kopparliknande färgen på skalet; inuti är det köttet vitt med lila skallager.
Denna sort är rustik och tål både kalla vintrar och mycket varma somrar. Den skördas vanligtvis på sommaren och man låter lökarna torka på öppna fält i cirka två veckor; sedan rengörs lökarna och förvaras på fräscha och ventilerade platser. Deras stjälkar brukas flätas och de säljs i fina klasar som på bilden. När den bevaras på rätt sätt kan den hålla lagras långe. Denna lågringståliga lök var därför en basföda för den fattiga lokalbefolkningen, speciellt under de två världskrigen då det var ont om mat. Tyvärr, som det händer ofta, är denna lök i riskzonen på grund av jordbrukets utbeckling mot mer produktiva och standardiserade sorter. Kanske även är vi konsumenters fel som inte vill betala för att få unika sorter.
Smaken på denna vackra lök är delikat och aromatisk och den används i flera recept. Italienarna är väldigt noga och framhäver ofta det positiva i att en grönsak är lättsmält så Montotolöken den också ätas rå (t.ex. i sallader); när den tillagas "smälter den inte bort" utan bevarar sin köttiga kompakthet. Denna sort användss för traditionella recept som kräver långa tillagningstider. Ett exempel är "sugo alla Genovese", en pastasås som liknar ragù (beredd med nötfärs), men utan tomater och massor av lök (och tillagad i ungefär 4 timmar!). Cipolla ramata di Montoro är idealisk även för soppor, såser eller ett enkelt recept som att skiva Monotorlöken och tillaga den i ugnen med endast lite olivolja och nymald svartpeppar. Och den är fantastisk god skivad ovanpå en rykande het pizza!
Odla samma lök som den kända från Montoro! Vår lök Globruna är en sen sort med utmärkta lagrinsegenskaper. Stor lök med lite gyllene skal och rosavitt fruktkött.
Biodynamisk odlingsanvisning – lök med lugn och rytm
Att odla lök biodynamiskt handlar mindre om att göra mycket och mer om att göra rätt saker – vid rätt tid, och sedan kliva åt sidan.
Sådd
Så löken grunt i levande jord. Ett tunt lager jord räcker. Lök vill känna ljus tidigt, men inte bli stressad. Så gärna när månen är i avtagande fas och står i ett jord- eller rottecken. Det sägs gynna rottillväxt och stabilitet – och löken uppskattar stabilitet mer än något annat.
Jord
Jorden ska vara lucker, djup och måttligt näringsrik. För mycket kväve ger frodig blast och ointresserade lökar. Blanda in väl brunnen kompost i god tid före plantering. Jorden ska dofta gott – gör den inte det, vänta.
Utplantering
Här kommer den nonchalanta metoden in.
Sätt ner plantorna utan att trycka till jorden runt dem. Låt rötterna möta luft och porer. Regn, dagg och tid får sedan göra finjusteringen. Det ger en jord som sluter sig naturligt, utan att bli hård.
Vattning
Vattna jämnt men sparsamt. Hellre sällan och ordentligt än ofta och ytligt. När löken börjar bilda bulb minskar du vattningen – då ska energin neråt, inte upp i blasten.
Ogräs och rytm
Rensa ogräs varsamt, helst på morgonen. Undvik att störa jorden i onödan när löken har etablerat sig. Biodynamisk odling handlar inte om kontroll, utan om samspel.
Preparat och små ritualer
Om du arbetar med biodynamiska preparat kan kompostpreparat eller ett lätt fältsprejande tidigt på säsongen stärka jordlivet. Men viktigast är närvaron: att gå sin runda, titta, lukta, känna. Löken märker mer än man tror.
Skörd
Skörda när blasten viker sig av egen vilja. Inte tidigare. Dra upp löken försiktigt och låt den eftertorka luftigt. Inget stressande här heller – lagringsförmåga byggs långsamt.
Kort sammanfattning, biodynamiskt och rakt:
Så grunt. Plantera nonchalant. Lita på regnet. Stör inte i onödan. Skörda när löken säger till.
