(Capsicum annuum)
Peprone Puparulillo finns bara i Kampanien och ska inte förväxlas med de lite större friggitelli.
Kommer man från en annan region än Kampanien måste man läsa namnet flera gånger för att förstå hur puparulillo stavas och uttalas. Kampanien har en “konstig” dialekt enligt min väninna som bor i Parma.
Denna sort kommer från landsbygsområden runt Neapel och Salerno. Det kompletta namnet på denna paprika är “Puparulillo ro ciumm" där "ro ciumm" menas "del fiume" på italienska ("från havet"). Floderna som avses är Sarna och Sebetes om idag inte är så rena men som förr i tiden används för bevattning i områdena runt Sarno och Nocera.
Men detta kanske inte är den enda förklaringen av vad “från floden” avses med namnet. Enligt en annan källa påminner formen på dessa “peperoni” om flodräkor och de behöver mycket vatten för att växa så det namnet kan även komma från detta.
En annan kuriositet är att dessa peperone kallades förr I tiden för "'e cciucculatine r' 'e campagnuoli", som betyder "bönderna chokladgodis” med hänvisning till den fantastiska smaken.
Puparulillo pepparn skördas innan full mognad och när de fortfarande är gröna och ca 5-6 cm långa. Skördeperioden är från juni till september.
Det vanligaste sättet att tillaga dessa kulinariska specialiteter från Kampanien är att steka dem och det ska man endast göra med extra virgin olivolja, ingen annan olja duger! De kan också skivas i mindre bitar och tillagas i ugnen tillsammans med körsbärstomater, vitlök och basilikablad. Man kan även krydda potatis i ugn med dessa och skiva eller hacka dom och garnera pastarätter med.
Puparulillo-paprikan är mer lättsmält än vanlig paprika så den är bra om man inte tål vanlig paprika.
Lite kuriosa: En mycket typisk användning för puparulilli förr i tiden var att den fick ingå i mellanmål/lunch för hantverkare och lantbrukare som jobbade långt hemifrån. Då skar man bort ett bröds ytterdelar och den mjuka innerdelen togs bort. Innerdelen fylldes med grönsaker och/eller pålägg och det borttagna mjuka innerdelen lades ovanpå vilket skapade ett slags lock. Detta sätt kallades för ”murzillo sapurito” (god brödberedning) eller ”mpustarella” vilket mer eller mindre betyder placera något inuti något annat.
En ganska hög planta som producerar små smala peperone som ska skördas när de fortfarande är gröna. De har ett mycket tunt skal som gör dem idealiska för att steka i olivolja i en stekpanna. Det är det klassiska sättet att servera denna peperone från Neapel. Man serverar dem sen i en skål med lite salt och citron vid sidan av. De är mycket populära för sin mjuka konsistens och fantastiska smak.
Förkultivering från februari.
Ca. 15 fröer per förpackning.
